Sammanfattning sidan 192-195

- Några faser i bildandet av och erosionen av vulkanöar är randrev, barriärrev och atoll.
- Korallrev kräver temperaturer över 21 grader Celcius och saltvatten. Stora Barriärrevet utanför Australien är världens största exempel på ett stort korallrev.
- Hot mot korallreven är sjunkande salthalt, växthuseffekten, rovfiske, fartygstrafik och utsläpp.
- Tidvattnet beror på månens dragningskraft och kan orsaka som mest 13 meter i höjdvariationer, och stora virvlar på grund av hastigheter upp mot 27 km/h.
- Miljöhot mot kustnära hav kan vara övergödning, där näringsämnen från jordbruket och trafik orskakar algblomning, överfiske, miljögifter, klimatförändringar och spridning av främmande arter.

+ Film om Saltströmmen i Lofoten, där tidvattnet ger en av världens största tidvattensströmmar. Det var härifrån som Jules Verne tog sin inspiration till en Världsomsegling under haven (med Kapten Nemo).

+ Film om hur korallrev bildas, där bakgrundsprocesserna beskrivs väl.

+ Film från Världsnaturfonden om situationen i Östersjön för havsbottnarna.

Vård Av Spyende Barn

Hej, klassen Imorse när vi skulle lämna dottern fick hon plötsligt för sig att leka Excorsisten och spy över golvet. Jag drog nitlotten i de påföljande förhandlingarna och måste vara hemma med henne torsdag - fredag, vilket gör att ni får läsa på de sista sidorna i boken utan genomgångar denna vecka. Jag har nu postat sammanfattningen av de sista sidorna, passa på att se de tre filmerna jag lagt dit också. Sedan kör vi sammanfattning av hela kapitlet och repetition torsdag-fredag nästa vecka. / Mikael

Sammanfattning sidan 188 - 191

- Havets vågor orsakas i regel av vinden. Vattenmolekylerna sätts i rörelse i cirklar på djupet, vilket sedan yttrar sig som vågor på ytan. Vågorna varierar från några centimeter, via brisar där vita gäss bildas, till orkanstyrkor då vågorna kan nå 20 meters höjd.
- De största monstervågorna på upp till 25 meter anses ha kunnat bildas på tre sätt:
   + Vågor bromsas upp och andra snabbare kommer ikapp och tillsammans blir de extra höga
   + Vågor från olika håll samverkar (interferens) och blir extra höga
   + Flera vågor i följd, där en tar energi från de andra och förstärks.
- Tsunamis uppstår vid jordbävningar till havs då havsbotten rör sig och därmed flyttas stora mängder vatten (till skillnad från vanliga vågor som rör sig vid ytan).
- De kan röra sig med upp till 750 km/h, men med 10 minuter mellan vågtopparna och 100 km:s avstånd. Våghöjden kan vara bara 1 meter ute till havs, men sedan inåt land blir den upp till 20 meter, i extrema fall 60-70 meter.

Sammanfattning sidan 184 - 187

- De tre stora haven är Atlanten, Stilla havet och Indiska Oceanen, som delas upp i
- De sju haven : norra och södra Atlanten, norra och södra Stilla havet, Indiska Oceanen, Norra ishavet och södra Ishavet.
- Hav som avgränsas av kontinenter och öbågar kallas Medelhav, exempelvis: Medelhavet och Östersjön.
- Grunda hav utanför kontinenter kallas Randhav, exempelvis: Nordsjön
- Havens medeltemperatur totalt sett är 3,8 grader Celcius.
- Havens medelsalthalt är 3,6 %, vilket motsvarar 125 meter salt om det spreds ut över hela jordklotet i ett jämnt lager. Det finns även andra mineraler från erosion i havsvattnet, tex 4 kg guld per kubikkilometer vatten.
- Havet innehåller också gaser, där bla koldioxidupptag spelar en positiv roll i klimatuppvärmningen.
- Kontinentalhyllan, som är en förlängning av kontinenterna under vatten, ligger på c:a 200-500m djup. Därefter är det en kontinetalbrant ner till djuphavsslätterna på 1,5 - 3 km djup. De största djupen hittar man i djuphavsgravarna, med Marianergravens 11 km som det extremaste exemplet.
- Generella vindriktningar skapar ythavsströmmar, exempelvis: Golfströmmen i Atlanten och Ekvatorialströmmarna i Indiska oceanen. Det finns ett tydligt samband mellan varma strömmar och fuktigt klimat och tvärtom, kalla strömmar och torrt klimat.
- Djuphavsströmmar och ytströmmar samverkar för att skapa den globala Termohalina cirkulationen där kallt och salt vatten sjunker ner på djupen och förs i djuphavsströmmar tills salthalten har sjunkit och temperaturen stiger. Forskare tror att Golfströmmen drivs av denna process.

Sammanfattning sidan 182 - 183

- Politiska konflikter kring vatten är vanliga i världen och de blir fler allteftersom befolkningen ökar och koncentreras i vissa områden.

- Exempel på områden är :

• Mellanöstern
• Området kring Aralsjön
• Indien och Bangladesh
• Mekongfloden i sydostasien
• Paranafloden i mellersta Sydamerika

- Konflikten mellan Israel och de omgivande arabstaterna är inte bara av religiös karaktär utan handlar också om hur Israel och de andra länderna konkurrerar om vattenkällorna; floder, sjöar och grundvatten. Flera av länderna ligger under rimliga nivåer för vattentillgången, och ekonomiska maktförhållanden slår igenom på fördelningen av vatten.

Sammanfattning sidan 179 - 181

- Ett annat ord för konstbevattning är irrigation.

- Jordbruk som hanterar växternas vattenbehov utan artificiellt tillförande av vatten kallas för dry farming.

- Exempel på metoder för konstbevattning är dammar, brunnar, bevattningskanaler, höja grundvattennivån, vattenspridare, plaströr och täckdiken.

- Problem från konstbevattning är försaltning, föroreningar(konstgödsel,besprutning), jorderosion, syrebrist på grund av höjt grundvatten.

- Exempel på mer känsliga växter är bönor, selleri, klöver och fruktträd, exempel på mindre känsliga växter är bomull, korn, spenat, sparris, dadelpalm och sockerbetor.

- Aralsjön på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan var tidigare världens 4:e största sjö.

- Konstbevattning som lett av vatten från sjöns tillflöden har gjort att sjön har tappat hälften av sin yta på 50 år. Det var beslut om att odla stora mängder bomull i före detta Sovjetunionen som var orsaken, men fortfarande planeras projekt som en jättelik vattenreservoar i Turkmenistan eller en kraftverksdamm i Tadzijikistan

- Effekter är att fisket försvunnit (i princip), från torrlagd sjöbotten sprids salt och gifter med vindarna och påverkar växter och djur, närklimatet har förändrats med varmare somrar och kallare vintrar.

Sammanfattning sidan 174 - 178

Att komma ihåg från sidorna:
- Tillgången på vatten är viktigt
- Sverige använder 100-tals liter/dag, i många fattiga länder 10-tals liter/dag
- En miljard utan rent dricksvatten, två miljarder utan fungerande avlopp
- Tio miljoner dör av sjukdomar relaterade till förorenat vatten
- Jordytan täcks av 70% vatten
- 97,6% av vattnet i haven, 0,02% ej bundet i mark eller is, 0,001% i atmosfären
- Kretsloppet via avdunstning, nederbörd, avrinning ska kunnas
- Språngskikt är när det sker en snabb förändring i salthalt och temperatur i vattnet på djupet.
- Avrinningsområden är de områden bestående av ett sammanhängande nätverk av vattendrag som skiljs från varandra av bergskedjor och höjder (vattendelare).
- Översvämningar från floder har länge varit en naturlig del av mänskligt jordbruk och många av mänskilghetens civilisationer uppstod kring människans utnyttjande av näringsämnena från detta; Nilen, Eufrat-Tigris, Indus, Ganghes och Huang He. Amazonasfloden är tvärtom ett exempel på en stor flod med ett naturligt förlopp.
- Den naturliga process som en flod följer när den avsätter slam på slätter och slingrar sig och bildar nya fåror kallas meandring. Klarälven i Sverige är ett exempel där detta har skett, men numera reglerar människor floddragens lopp hårt vilket gör att slamavsättning och översvämningar sker efter nya mönster.
- Ytvatten är det vatten som rör sig ovanpå markytan i tex vattendrag eller sjöar
- Markvatten är det vatten som är på väg ned genom marken. Den delen av marken är omättad, dvs innehåller inte den maximala mängden vatten.
- Grundvatten kallar man vattnet under den nivå där marken är mättad, dvs marken är "full" med vätska.
- Egentligen så är en sjös normala vattennivå den samma som grundvattennivån, dvs det är ytligt grundvatten, till skillnad från tillfälligare vattensamlingar som beror på vatten som inte tagits upp av marken av någon orsak.
- En artesisk brunn är vatten som stiger upp till ytan av det tryck som uppstår när vatten från högre höjder varit instängt i ett vattenledande lager mellan två ogenomträngliga skikt och sedan släpps fritt genom tex brunnsborrning.

En vattenmolekyls (ungefärliga) tid i olika delar av vattencykeln:
- Atmosfären 10 dygn
- Vattendragen 12 dygn
- Sjöarna 10 år
- Markvattnet 1 år
- Grundvattnet 300-5000 år